Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Mjölby kommun
Kumla kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Kumla kyrka
När Kumla kyrka uppfördes under 1100-talet hade den öppen takstol eller möjligen ett platt innertak av trä. Den romanska takstolen finns bevarad och delar av undertaket är sannolikt medeltida. På vinden finns också fragment av medeltida kalkmålningar, som förmodligen gjordes innan långhuset fick kryssvalv på 1400-talet.
På vinden över vapenhuset finns också en bevarad sädeslår som visar på den tid då kyrkan även fungerade som sockenmagasin eller tiondebod.
Stenomfattningen till den tidigare korportalen är synlig, och i absidväggen finns ett ursprungligt, korsformigt fönster, som dock endast är synligt utifrån.
1696 skedde stora förändringar då sakristian byggdes, triumfbågen revs och fönstren gjordes större.
Under 1800-talet tillkom stora delar av den nuvarande inredningen, som bänkinredningen och predikstolen.
Arkitekten Johannes Dahl ansvarade för en renovering som utfördes 1934, främst omfattande invändig ommålning.
Från tiden före reformationen finns bland annat bevarad en rikt ornerad piscina på absidväggen intill altaret, Här tömde man invigt dopvatten och det vatten som använts för att skölja nattvardsskärlen.
Även en dopfuntsfot i kalksten som nu bildar fundament till predikstolen är från medeltiden.
I 1700-talets början skänkte moderförsamlingen i Svanshals det altarskåp tillverkat i Lübeck under andra halvan av 1400-talet, som än idag pryder altaret. Detta efter att Svanshals fått en del av ett altarskåp från Stockholms slott.
Överst visas Marias körning flankerat av två helgon. Under är Andreas med X-korset, Petrus med nyckeln, Paulus med stavkorset och Johannes med kalken.
På baksidan av flygeldörrarna till vänster visas Bebådelsen och Jesu födelse. Flygeldörren på höger sida föreställer Kristi gisslande och Törnekröningen. Skåpet har restaurerats flera gånger, bland annat på 1800-talet då målningarna på dörrarna målades om. Men en del av figurerna tycks också ha bytt plats, för i äldre källor nämns att Bebådelsen då var till höger och Törnekröningen till vänster.
Ett tidigare altarskåp från 1600-talet finns placerat på kyrkans södra vägg, och föreställer korsfästelsen, flankerat till vänster av Jesu dop och till höger av Kristi uppståendelse.
Predikstolen tillkom 1877, eventuellt skapad av byggmästarbröderna Nyström, som även kan ha ritat bänkinredningen.
Den ljuskrona som hänger närmast läktaren skänktes till kyrkan 2743 av Matthias von Björnbourg och dennes hustru Anna Maria Rudbeck på Sjötuna.
Den mindre malkrona som hänger i koret är skänkt till kyrkan på 1850-talet från gården Gärdslösa.
Över absidens öppning hänger ett krucifix som är tillverkat i Österrike, och som skänktes till kyrkan år 1940.
Bland textilierna finns em mässhaken siden från 1642, skänkt av Erich Ulfsparre af Broxvik och hustrun Agneta Grio, som då bland annat ägde Sjötuna. Mässhaken har på baksidan ägarnas vapensköldar samt ett konstfullt knypplat kors av guld och silvertråd på sidenbotten, ett mönster som kallas Kumlagallret. Mässhaken var 1938 utlånad till jubileumsutställningen i Delaware, då man firade att det var 300 år sedan Sveriges koloni i Nordamerika grundades.
I kyrkans ägo finns också en Gustav Vasas bibel från 1541. Eller ”Biblia, Thet är: All then Helgha Scrifft, på Swensko” som den egentligen heter. Det var den första översättningen av hela bibeln till svenska, som i sin tur i första hand bygger på Martin Luthers tyska bibelöversättning.
Det var sannolikt i första hand Olaus Petri, hans bror Laurentius Petri samt Laurentius Andreæson som svarade för den svenska översättningen, men de hade förmodligen också flera anonyma medarbetare till hjälp.
Denna bibel på svenska hade stor betydelse för det svenska språket. Den markerar gränsen mellan fornsvenska och nysvenska, och här presenterades för första gången bokstäverna ä och ö.
Orgeln som byggdes i mitten av 1860-talet av August Rosenborg, en orgelbyggare som var bosatt i Vadstena. Och det är en av endast fyra bevarade orglar av Rosenborg. Bortsett från ett par stämmor är den i praktiskt taget ursprungligt skick.
Orgelfasaden ritades av Ludvig Hawerman, som var förste arkitekt vid överintendentsämbetet.
Det tillbyggda tornet orsakade problem med sprickor i tornmurar och valv, vilket fick till följd att kyrkan knappt kunde användas i slutet av 1700-talet. 1806 revs därför de senmedeltida valven och ersattes med trätunnvalv. Några år senare, 1818 eller 1828, ansåg man sig nödsakad att även riva tornets överdel. Klockorna hade redan 1807 flyttats till en nybyggd klockbod på kyrkans norrsida. I samband med rivningen tog man bort vapenhuset på södra långhusväggen, och ingången förlades till västgaveln.
På vinden över vapenhuset finns också en bevarad sädeslår som visar på den tid då kyrkan även fungerade som sockenmagasin eller tiondebod.
Stenomfattningen till den tidigare korportalen är synlig, och i absidväggen finns ett ursprungligt, korsformigt fönster, som dock endast är synligt utifrån.
1696 skedde stora förändringar då sakristian byggdes, triumfbågen revs och fönstren gjordes större.
Under 1800-talet tillkom stora delar av den nuvarande inredningen, som bänkinredningen och predikstolen.
Arkitekten Johannes Dahl ansvarade för en renovering som utfördes 1934, främst omfattande invändig ommålning.
Från tiden före reformationen finns bland annat bevarad en rikt ornerad piscina på absidväggen intill altaret, Här tömde man invigt dopvatten och det vatten som använts för att skölja nattvardsskärlen.
Även en dopfuntsfot i kalksten som nu bildar fundament till predikstolen är från medeltiden.
I 1700-talets början skänkte moderförsamlingen i Svanshals det altarskåp tillverkat i Lübeck under andra halvan av 1400-talet, som än idag pryder altaret. Detta efter att Svanshals fått en del av ett altarskåp från Stockholms slott.
Överst visas Marias körning flankerat av två helgon. Under är Andreas med X-korset, Petrus med nyckeln, Paulus med stavkorset och Johannes med kalken.
På baksidan av flygeldörrarna till vänster visas Bebådelsen och Jesu födelse. Flygeldörren på höger sida föreställer Kristi gisslande och Törnekröningen. Skåpet har restaurerats flera gånger, bland annat på 1800-talet då målningarna på dörrarna målades om. Men en del av figurerna tycks också ha bytt plats, för i äldre källor nämns att Bebådelsen då var till höger och Törnekröningen till vänster.
Ett tidigare altarskåp från 1600-talet finns placerat på kyrkans södra vägg, och föreställer korsfästelsen, flankerat till vänster av Jesu dop och till höger av Kristi uppståendelse.
Predikstolen tillkom 1877, eventuellt skapad av byggmästarbröderna Nyström, som även kan ha ritat bänkinredningen.
Den ljuskrona som hänger närmast läktaren skänktes till kyrkan 2743 av Matthias von Björnbourg och dennes hustru Anna Maria Rudbeck på Sjötuna.
Den mindre malkrona som hänger i koret är skänkt till kyrkan på 1850-talet från gården Gärdslösa.
Över absidens öppning hänger ett krucifix som är tillverkat i Österrike, och som skänktes till kyrkan år 1940.
Bland textilierna finns em mässhaken siden från 1642, skänkt av Erich Ulfsparre af Broxvik och hustrun Agneta Grio, som då bland annat ägde Sjötuna. Mässhaken har på baksidan ägarnas vapensköldar samt ett konstfullt knypplat kors av guld och silvertråd på sidenbotten, ett mönster som kallas Kumlagallret. Mässhaken var 1938 utlånad till jubileumsutställningen i Delaware, då man firade att det var 300 år sedan Sveriges koloni i Nordamerika grundades.
I kyrkans ägo finns också en Gustav Vasas bibel från 1541. Eller ”Biblia, Thet är: All then Helgha Scrifft, på Swensko” som den egentligen heter. Det var den första översättningen av hela bibeln till svenska, som i sin tur i första hand bygger på Martin Luthers tyska bibelöversättning.
Det var sannolikt i första hand Olaus Petri, hans bror Laurentius Petri samt Laurentius Andreæson som svarade för den svenska översättningen, men de hade förmodligen också flera anonyma medarbetare till hjälp.
Denna bibel på svenska hade stor betydelse för det svenska språket. Den markerar gränsen mellan fornsvenska och nysvenska, och här presenterades för första gången bokstäverna ä och ö.
Orgeln som byggdes i mitten av 1860-talet av August Rosenborg, en orgelbyggare som var bosatt i Vadstena. Och det är en av endast fyra bevarade orglar av Rosenborg. Bortsett från ett par stämmor är den i praktiskt taget ursprungligt skick.
Orgelfasaden ritades av Ludvig Hawerman, som var förste arkitekt vid överintendentsämbetet.
Det tillbyggda tornet orsakade problem med sprickor i tornmurar och valv, vilket fick till följd att kyrkan knappt kunde användas i slutet av 1700-talet. 1806 revs därför de senmedeltida valven och ersattes med trätunnvalv. Några år senare, 1818 eller 1828, ansåg man sig nödsakad att även riva tornets överdel. Klockorna hade redan 1807 flyttats till en nybyggd klockbod på kyrkans norrsida. I samband med rivningen tog man bort vapenhuset på södra långhusväggen, och ingången förlades till västgaveln.
