Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Vadstena kommun
Rogslösa kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Rogslösa kyrka
När Rogslösa kyrka stor färdig i slutet av 1200-talet var det en av de mest påkostade landsortskyrkorna i Östergötland. Den hade sannolikt en föregångare i trä, som redan under 1100-talet fick det nuvarande tornet.
Det korsformade korpartiet som byggdes på 1200-talet har tydliga influenser av den arkitektur som cisterciensermunkar använde sig av.
I östra kormuren fanns tidigare en grupp med tre fönster liknande den som finns i Vreta klosterkyrka.
Och utformningen av sydportalen liksom några kalkstensdetaljer i långhusets valv överensstämmer med samtida detaljer i Linköpings domkyrka som har daterats till tidigast 1240.
I slutet av 1870-talet utfördes en genomgripande renovering sannolikt under ledning av någon av byggmästarbröderna August och Johan Robert Nyström. Tillsammans med fadern Abraham Nyström var de storbyggmästare i Östergötland under 1800-talet.
I slutet av 1950-talet genomfördes ytterligare en större renovering under ledning av arkitekt Erik Lundberg, som var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.
I Rogslösa kyrka ville han ”låta den ursprungliga arkitekturen på nytt komma till tals”.
Då tillbyggdes bland annat ett vapenhus i söder. Där hittar vi den så kallade Rogslösadörren, ett av Sveriges förnämsta konstverk från medeltiden, gjord av en anonym mästare kallad Rogslösamästaren.
Dörren som är försett med smidesornament av olika slag är enligt en dendrokronologisk undersökning avverkat omkring år 1275. Överst finns ett jaktmotiv, som är inspirerat av legenden om den helige Eustachius, en romersk fältherre som under en jakt såg Kristi kors mellan hornen på en hjort.
Bland annat sitter runt dörrens ringhantag små järnringar som rasslar och kan skrämma bort onda andar.
Nederst på dörren visas en framställning av Eva som klättrat upp i kunskapens träd. Nedanför ringlar ormen. Man skymtar också djävulen och ängeln Mikaels strid med draken som symboliserar det onda.
I tornrummet på bottenvåningen återfinns en medeltida gravsten.
Bakom en smal dörröppning finner vi en brant trappa upp till tornet. På andra våningen finns emporen, där socknens storman med familj höll till under gudstjänsten. Numera har där inretts ett litet stenmuseum.
Kyrkan hade medeltida kalkmålningar, men deras har sannolikt förstörts vid en renovering på 1870-talet.
Altarskåpet är en tredelad så kallad triptyk av ek, ett nordtyskt arbete från mitten av 1400-talet. Överst i mitten Kristus på korset flankerad av Johannes och Maria. Av de övriga figurerna kan vi idag bara identifiera två, Johannes Döparen med bok och lamm, och Sankt Laurentius med halster till vänster om Maria.
På den södra väggen i koret finns en inmurad gravhäll, där det anges att ”Här i koret vilar Zacharias Torpadiu, död 1745.
Triumfkrucifix är ett inhemskt arbete från omkring år 1500.
Södra tvärskeppet som numera används som dopplats finns sedan gammalt en piscina. Dopfunten av kalksten är sannolikt tillverkad i Michaels Hackes verkstad i Skänninge, eller av Johan Andersson Silferling i Vadstena.
Dopskålen av silver är ritad av Erik Lundberg, och tillverkad av silversmed Carl Nyströmer i Stockholm.
Här finns också ett epitafium över kyrkoherden Johannes Aschan och hans familj: hustrun Beata Jonsdotter och parets nio barn.
Kyrkans båda läktare kom till på 1700-talet för att ge mer utrymme i kyrkan. Läktarbarriärerna är försedda med målningar, förmodligen utförda av kyrkomålaren Sven Gustafsson Stoltz, Vadstena, som dekorerat läktaren i Högby kyrka med liknande bilder.
Under första halvan av 1700-talet fanns här ett positiv fram till att organist & orgelbyggaren Carl Björling, Kristberg, 1735 byggde ett nytt orgelvek för 600 daler. Han fick också det gamla positivet.
1784 var det dax att byta orgel igen. Då fick kyrkan en orgel byggd av Lars Strömblad i Ödeshög.
På 1920-talet sattes en ny orgel byggd av Olof Hammarberg i Göteborg upp bakom fasaden till Strömblads orgel. Denna orgel har senare renoverats.
Vi avslutar på kyrkogården. I öster finns den medeltida tiondeboden, som senare kom att användas som gravkapell.
Och invid tornet ligger hela eller delar av gravhällar, som troligen en gång legat inne i kyrkas golv, men som togs ut ur kyrkan på 1950-talet.
Det korsformade korpartiet som byggdes på 1200-talet har tydliga influenser av den arkitektur som cisterciensermunkar använde sig av.
I östra kormuren fanns tidigare en grupp med tre fönster liknande den som finns i Vreta klosterkyrka.
Och utformningen av sydportalen liksom några kalkstensdetaljer i långhusets valv överensstämmer med samtida detaljer i Linköpings domkyrka som har daterats till tidigast 1240.
I slutet av 1870-talet utfördes en genomgripande renovering sannolikt under ledning av någon av byggmästarbröderna August och Johan Robert Nyström. Tillsammans med fadern Abraham Nyström var de storbyggmästare i Östergötland under 1800-talet.
I slutet av 1950-talet genomfördes ytterligare en större renovering under ledning av arkitekt Erik Lundberg, som var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.
I Rogslösa kyrka ville han ”låta den ursprungliga arkitekturen på nytt komma till tals”.
Då tillbyggdes bland annat ett vapenhus i söder. Där hittar vi den så kallade Rogslösadörren, ett av Sveriges förnämsta konstverk från medeltiden, gjord av en anonym mästare kallad Rogslösamästaren.
Dörren som är försett med smidesornament av olika slag är enligt en dendrokronologisk undersökning avverkat omkring år 1275. Överst finns ett jaktmotiv, som är inspirerat av legenden om den helige Eustachius, en romersk fältherre som under en jakt såg Kristi kors mellan hornen på en hjort.
Bland annat sitter runt dörrens ringhantag små järnringar som rasslar och kan skrämma bort onda andar.
Nederst på dörren visas en framställning av Eva som klättrat upp i kunskapens träd. Nedanför ringlar ormen. Man skymtar också djävulen och ängeln Mikaels strid med draken som symboliserar det onda.
I tornrummet på bottenvåningen återfinns en medeltida gravsten.
Bakom en smal dörröppning finner vi en brant trappa upp till tornet. På andra våningen finns emporen, där socknens storman med familj höll till under gudstjänsten. Numera har där inretts ett litet stenmuseum.
Kyrkan hade medeltida kalkmålningar, men deras har sannolikt förstörts vid en renovering på 1870-talet.
Altarskåpet är en tredelad så kallad triptyk av ek, ett nordtyskt arbete från mitten av 1400-talet. Överst i mitten Kristus på korset flankerad av Johannes och Maria. Av de övriga figurerna kan vi idag bara identifiera två, Johannes Döparen med bok och lamm, och Sankt Laurentius med halster till vänster om Maria.
På den södra väggen i koret finns en inmurad gravhäll, där det anges att ”Här i koret vilar Zacharias Torpadiu, död 1745.
Triumfkrucifix är ett inhemskt arbete från omkring år 1500.
Södra tvärskeppet som numera används som dopplats finns sedan gammalt en piscina. Dopfunten av kalksten är sannolikt tillverkad i Michaels Hackes verkstad i Skänninge, eller av Johan Andersson Silferling i Vadstena.
Dopskålen av silver är ritad av Erik Lundberg, och tillverkad av silversmed Carl Nyströmer i Stockholm.
Här finns också ett epitafium över kyrkoherden Johannes Aschan och hans familj: hustrun Beata Jonsdotter och parets nio barn.
Kyrkans båda läktare kom till på 1700-talet för att ge mer utrymme i kyrkan. Läktarbarriärerna är försedda med målningar, förmodligen utförda av kyrkomålaren Sven Gustafsson Stoltz, Vadstena, som dekorerat läktaren i Högby kyrka med liknande bilder.
Under första halvan av 1700-talet fanns här ett positiv fram till att organist & orgelbyggaren Carl Björling, Kristberg, 1735 byggde ett nytt orgelvek för 600 daler. Han fick också det gamla positivet.
1784 var det dax att byta orgel igen. Då fick kyrkan en orgel byggd av Lars Strömblad i Ödeshög.
På 1920-talet sattes en ny orgel byggd av Olof Hammarberg i Göteborg upp bakom fasaden till Strömblads orgel. Denna orgel har senare renoverats.
Vi avslutar på kyrkogården. I öster finns den medeltida tiondeboden, som senare kom att användas som gravkapell.
Och invid tornet ligger hela eller delar av gravhällar, som troligen en gång legat inne i kyrkas golv, men som togs ut ur kyrkan på 1950-talet.
