Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Ödeshögs kommun
Alvastra klosterruin
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Alvastra klosterruin
Alvastra kloster grundades 1143 av munkar från Clairvaux i Frankrike och var tillsammans med Nydala kloster de första cisterciensklostren i Norden. Alvastra kom i sin tur att grunda munkklostren Varnhem, Julita och Gudsberga, och abotten i Alvastra fungerade tidvis som faderabbott åt nunneklostren Askelanda, Vreta och Riseberga.
Alvastra var ett av de rikaste och mäktigaste klostren i norden under medeltiden, och gynnades av den Sverkerska kungaätten. I början av 1500-talet ägde klostret 430 gårdar fördelade över flera landskap.
När munkarna började bygga klostret på 1100-talet var de helt säkert först i landet med att bygga i den då nya gotiska stilen.
Det finns mycket att upptäcka och se i klosterruinerna, men vi ska här mest ägna oss år klosterkyrkan.
Vid utgrävningar av klosterkyrkan har man ungefär i mitten av långhuset hittat stengrunden till ett träskrank som delade kyrkan i en västdel avsedd för munkarna och en östdel avsedd för lekbröderna.
Tvärskeppet hade två små kapell som var avsedda för enskilda mässor.
Av kyrkans enkla tunnvalv finns bara en rest bevarad i kyrkans västände.
Det höga spetsbågiga fönster som dominerar kyrkans västgavel är troligen inte från när kyrkan grundandes på 1100-talet, utan det har istället satts in senare, möjligen i samband med arbetena efter en brand i kyrkan 1312.
Gamla avbildningar av kyrkan från 1600-talet avslöjar att ett liknande högt fönster också fanns i kyrkans östra ände.
I mitten av sydväggen finns bevarat nattrappan som ledde upp till munkarnas dormitorium, alltså sovsal. Och en bit norr om nattrappan finns ingången till sakristian.
I korsmitten har man hittat en grav som troligen tillhör kung Sverker den äldre med familj.
På kyrkans norra sida finns resterna av två kapell. Det större är ett begravningskapell åt den heliga Birgittas make, Ulf Gudmarsson, som dog i klostret 1344. Man återfann hans gravsten vid en utgrävning 1827 och den finns sedan 1864 på Statens historiska museum.
Det andra mindre kapellet kan möjligen ha tjänat som begravningskapell åt ärkebiskopen Stefan, som var den första egna ärkebiskopen i landet. Han dog i klostret 1185 och hade varit munk i Alvastra innan han blev ärkebiskop 1164.
Klostret upplöstes omkring 1530 i samband med reformationen. Och Gustav Vasa lät hämta sten från bland annat klosteranläggningen i Alvastra när han lät bygga Vadstena slott.
Även om klosterkyrkan då i huvudsak fick stå kvar, skadades den ändå svårt när den brändes ner under den danske härföraren Daniel Rantzaus räd i Östergötland 1567.
Senare på 1600-talet lär Per Brahe den yngre ha låtit hämta sten härifrån vid byggandet av Brahehus. Men när man på 1700-talet önskade hämta sten härifrån för byggandet av Hjo stadskyrka fick man avslag.
Alvastra var ett av de rikaste och mäktigaste klostren i norden under medeltiden, och gynnades av den Sverkerska kungaätten. I början av 1500-talet ägde klostret 430 gårdar fördelade över flera landskap.
När munkarna började bygga klostret på 1100-talet var de helt säkert först i landet med att bygga i den då nya gotiska stilen.
Det finns mycket att upptäcka och se i klosterruinerna, men vi ska här mest ägna oss år klosterkyrkan.
Vid utgrävningar av klosterkyrkan har man ungefär i mitten av långhuset hittat stengrunden till ett träskrank som delade kyrkan i en västdel avsedd för munkarna och en östdel avsedd för lekbröderna.
Tvärskeppet hade två små kapell som var avsedda för enskilda mässor.
Av kyrkans enkla tunnvalv finns bara en rest bevarad i kyrkans västände.
Det höga spetsbågiga fönster som dominerar kyrkans västgavel är troligen inte från när kyrkan grundandes på 1100-talet, utan det har istället satts in senare, möjligen i samband med arbetena efter en brand i kyrkan 1312.
Gamla avbildningar av kyrkan från 1600-talet avslöjar att ett liknande högt fönster också fanns i kyrkans östra ände.
I mitten av sydväggen finns bevarat nattrappan som ledde upp till munkarnas dormitorium, alltså sovsal. Och en bit norr om nattrappan finns ingången till sakristian.
I korsmitten har man hittat en grav som troligen tillhör kung Sverker den äldre med familj.
På kyrkans norra sida finns resterna av två kapell. Det större är ett begravningskapell åt den heliga Birgittas make, Ulf Gudmarsson, som dog i klostret 1344. Man återfann hans gravsten vid en utgrävning 1827 och den finns sedan 1864 på Statens historiska museum.
Det andra mindre kapellet kan möjligen ha tjänat som begravningskapell åt ärkebiskopen Stefan, som var den första egna ärkebiskopen i landet. Han dog i klostret 1185 och hade varit munk i Alvastra innan han blev ärkebiskop 1164.
Klostret upplöstes omkring 1530 i samband med reformationen. Och Gustav Vasa lät hämta sten från bland annat klosteranläggningen i Alvastra när han lät bygga Vadstena slott.
Även om klosterkyrkan då i huvudsak fick stå kvar, skadades den ändå svårt när den brändes ner under den danske härföraren Daniel Rantzaus räd i Östergötland 1567.
Senare på 1600-talet lär Per Brahe den yngre ha låtit hämta sten härifrån vid byggandet av Brahehus. Men när man på 1700-talet önskade hämta sten härifrån för byggandet av Hjo stadskyrka fick man avslag.