kyrkor i Linköpings stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Ödeshögs kommun

kyrkor
Linköpings stift

lista

Stora Åby kyrka

Stora Åby kyrka som den ser ut idag, tillkom på 1750-talet.

Det var då den gamla medeltida sockenkyrkan blev för liten för den växande befolkningen som man beslöt att bygga en ny kyrka. Kyrkoherde Fredrik Bagge var den drivande kraften bakom nybyggnadsplanerna och 1754 skänkte Bagge, som hade varit församlingens herde i 40 år, 8 000 daler kopparmynt ur egen kassa till en ny kyrka. Ett gravkor för kyrkoherde Bagge inrättades också under sakristian.

Biskop Andreas Olavi Rhyzelius i Linköping var en mångsidig herre. Rhyzelius som kunde titulera sig historisk forskare, hovpredikant, professor och teologie doktor gjorde själv ritningar till den nya kyrkobyggnaden och byggmästare Petter Andersson Frimodig tillkallades för att leda arbetet. Denne upprättade också ritningar till tornets avslutning, men tornet har drabbats av en hel del omfattande sprickbildningar och är även förstärkt med dragjärn.

Kyrkan stod klar för invigning 1757, men bevarat från medeltidskyrka är undre delen av tornet, liksom en del av västra och norra murväggen.

Korväggen domineras av altaruppsatsen som är tillverkad av ”provinsbildhuggaren” Johan Ullberg från Finja i Skåne.
Ullberg skapade många arbeten till kyrkor inte bara i Skåne utan även i Västergötland och Småland, men bara något enstaka av hans verk finns här i Östergötland.
Även om vi idag kan uppskatta hans arbeten, har det inte allts varit så. När domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin i början av 1900-talet besökte en kyrka ansåg han visserligen att altaruppsatsen hade ett historiskt värde, men den röjde; ”liksom alla Ullbergs arbeten en bedrövlig brist på konstnärlig sans hos sin upphovsman”.
Johan Ullberg var ursprungligen verksam som gästgivare i Hurva mitt i Skåne, samtidigt som han arbetade som målare, snickare och bildhuggare. Han var i stort självlärd och eftersom han inte tillhörde något skrå blev han anklagad för bönhaseri. Han tog då sitt pick och pack och flyttade till Finja kyrkby nära Hässleholm där man inte var lika nogräknad. Och han fortsatte sedan att med framgång tillverka altartavlor, predikstolar, dopfuntar epitafium och andra inventarier till kyrkor.

Den tidigare altarprydnande, ett altarskåp av ek är ett nordtyskt arbete från sista fjärdedelen av 1400-talet, och är nu placerad på södra väggen.
I centrum finner vi jungfru Maria, och på sidorna syns till vänster Margareta av Antiokia och evangelisten Johannes. Till höger Katarina av Vadstena, som var Birgittas dotter och nedanför ett munkhelgon, troligen Bernhardinus av Siena. På dörrarna återges de tolv apostlarna.
Skåpet stod hopfälld i sakristian i flera hundra år till 1925 då man lät restaurera skåpet. Det har sedan åter restaurerats under 1980-talet.

Kyrkorummet dekorerades av målaren J G Stoltz i Vadstena. Målningarna på läktarbarriären, med fem stycken figurmålningar samt stiliserad kolmårdsmarmor, har troligen utförts av honom.

Predikstolen från 1787 är sannolikt tillverkad av samma mästare som gjort predikstolen i Ödeshögs kyrka, som dock är cirka tio år yngre.

Dopfunt av sandsten är skapad på 1100-talet av den anonyme stenmästaren som idag går under namnet Bestiarius, eller vilddjursmätaren - efter motiven som var vanliga på hans dopfuntar.

En ljusstake i metall är tillverkad 1983 av smeden Sven Erixon från Ödeshög.

En originell klocka tillverkad av Johan Stålknapp, vars släkt tillverkat klockor i generationer

En orgel byggdes 1779 av orgelbyggaren Lars Strömblad i Ödeshög, som var lärljunge till den berömde orgelbyggaren Jonas Wistenius i Vist. Den nuvarande är dock från 1913 och byggd av Setterquist & son i Örebro.

Bänkinredningen är i två kvarter och utgörs av originalbänkarna, dock något ombyggda på 1940-talet.