Stacks Image 261985

Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Mjölby kommun
Veta kyrka

Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift

lista
Veta kyrka

Som så många andra kyrkor uppfördes Veta kyrkan troligen under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Men med tidens gång har tillbyggnader och förändringar skett. Koret utökades på 1300-talet och sakristian byggdes på 1400-talet.
Tidigare fanns det en sydportal, och sannolikt även en ingång på norra sidan av långhuset.

Till den äldsta kyrkan hörde en rikt järnbeslagen dörr som numera är placerad innanför vapenhuset.

De tidigaste kalkmålningarna i kyrkan utfördes troligen kort efter att kyrkan stod färdig. Rester av målningar finns på korvinden, vilket innebär att de tillkommit före kyrkans varvslagning på 1400-talet.

Men kalkmålningar finns även från två perioder av 1400-talet efter att kyrkan fick valv.
Under 1400-talets andra del målades figurframställningar, liknande de målningar som finns i Risinge kyrka.
Och cirka hundra år senare - 1588 - målades stora figurframställningar på väggarna.Bland annat ser vi här Sankt Göran som besegrar draken.
Kalkmålningarna målades senare över men togs åter från på 1900-talet.
Då återfann man bland annat i östra koret romanska tidigmedeltida målningar och en text som berättar att Magnus Scripsit Me - det vill säga Magnus skrev eller målade mig. Stilen på bokstäverna tyder på att texten skrevs i början av 1200-talet.

I södra väggen i östra koret finns ett Hagioskop alltså en tittglugg som var till för brottslingar och människor med smittsamma sjukdomar som inte fick komma in i kyrkan men som genom denna kunde följa mässan.

Här i östra koret kan vi också se några så kallade konsegrationskors - alltså kors som målades dit i samband med att kyrkan invigdes på medeltiden.

Dopfunten är skapad av Eva Spångberg i Gamla Hjälmseryd i Småland.

Predikstolen som skänktes av överstelöjtnant Gripenwaldt på 1600-talet restaurerades redan i början av 1700-talet av Ramund Bangelius och Johan Berg. Gripenwaldt erbjöd sig också att riva kyrkan och bygga en ny, vilket bönderna i Veta kraftigt motsatte sig.
I stället bekostade han den södra korsarmen, som stod färdig 1687 där nu huvudingången och orgeln finns.

Knappt hundra år senare tillkom den norra korsarmen, bekostad av Jacob Wennerstedt och hans maka Beata Sabina Rosenholm, som ägde Solberga gård. Korsarmen kom därför att kallas Solbergakyrkan. Där placerades altare som tidigare stått i den östra delen av kyrkan, och paret donerade även en altartavla föreställande Kristi uppståndelse, skapad av en okänd mästare, men förmodligen med Stockholmsanknytning.
Det gamla koret i öster avskiljdes och fick fram till början av 1900-talet tjäna som sakristia, samtidigt som den gamla sakristian istället blev förråd.

Under det nya norra koret i Veta finns släkten Wennerstedts gravvalv. Släkten Gripenwaldt hade sedan tidigare gravvalv under gamla östra koret. I äldre beskrivningar står det ofta att deras gravvalv ligger under sakristian, men detta beror troligen på att gamla koret var inrättat som sakristia från andra delen av 1700-talet fram till början av 1900-talet. Gravkoret fylldes igen i början av 1900-talet och kistorna flyttades ut och återbegravdes på kyrkogården.
På väggarna finns huvudbannet som tillhört medlemmar ur de båda ätterna.

I norra koret finns också en kompanifana med texten Wifolka kompani Östgöta regemente till häst.

Åren 1913-14 genomfördes en stor restaurering i kyrkan. Restaureringen som debatterades livligt i tidningarna och ansågs vara alltför genomgripande leddes av hovintendent Gustav Lindgren.

År 1973 genomfördes den senaste restaureringen under ledning av byggnadsingenjör Ture Jangvik, och då byggdes bland annat det nuvarande vapenhuset.

Redan 1689 fick kyrkan ett orgelpositiv som en gåva från Johan Gripenwaldt.
Nästan hundra år senare - 1781 fick kyrkan en orgel som placerades på en nybyggd läktare i södra korsarmen. Orgeln var tillverkad av Lars Strömblad från Falköping. Han hade tidigare varit organist i Ödeshög och även haft en orgelverkstad i Östergötland innan han flyttade till andra sidan Vättern. Strömblad tillverkade flera orglar till kyrkor i Göteborgs stift och var bland annat känd för fantasifulla fasader. Här i Veta kyrka står fasaden ännu kvar, även om verket är utbytt.
Den nuvarande orgeln som är placerade bakom den gamla orgelfasaden kom på plats 2018.

På kyrkogården står en klockstapel från slutet av 1720-talet, byggd av mäster Nils Uhrberg från Eksjö. Och söder om kyrkogården ligger gravkapellet som invigdes 1939, ritad av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee, som svarade för majoriteten av kyrkorestaureringarna i Östergötland vid mitten av 1900-talet.
Stacks Image 261973