Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Ödeshögs kommun
Ödeshögs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Ödeshögs kyrka
Ödeshögs kyrka uppfördes redan på 1100-talet, men inte mycket av den ursprungliga kyrkan återstår.
Den första kyrkan var liten och bestod av långhus, mindre kor med absid och var försedd med några få små rundbågiga fönster. men redan då var tornet placerat ovanför koret.
Via en smal trappa i korets norra mur kunde man komma upp till en övervåning där det sannolikt fanns en läktare för den som byggt kyrkan, ett så kallat emporium.
Kyrkan genomgick förändringar redan på 1200-talet, sannolikt utförda av byggkunniga munkar från det närbelägna klostret i Alvastra.
Även senare har det skett stora ombyggnader av kyrkan.
Efter att kyrkans västra gavel fick sättningsskador och ett valv spruckit reparerades kyrkan i mitten av 1600-talet av byggmästare Arwid Olufsen och Håkan Murarmästare från Vadstena. Arbetet som bekostades av Per Brahe den yngre och hustrun Beata de la Gardie innebar bland annat att valven ersattes med träpanel, nya större fönster togs upp och tornhuven plockades ner. På 1660-talet fick kyrkan också nya bänkar, predikstol och orgel. Jag återkommer till dessa.
Enligt ett förslag till ombyggnad av kyrkan 1776 skulle långhuset förlängas med 14 alnar och tornet ersättas. Men det fanns de som ville riva kyrkan och bygga en helt ny, vilket fördröjde arbetet, som dock kom igång 1781. Vapenhuset, sakristian och tornet raserades då och kyrkan byggdes till åt väster. Vid östra gaveln uppfördes ett nytt torn dit klockorna flyttades.
År 1889 genomfördes en del ytterligare radikala åtgärder. En av landets då främsta arkitekter Ferdinand Boberg vände kyrkorummet genom att placera koret i en halvrund tillbyggnad i väster och använda den ursprungliga kordelen som vapenhus. Sakristian placerades under koret.
Dock återställdes kyrkan till viss del i slutet av 1950-talet efter förslag av arkitekt Erik Lundberg, som också kunde titulera sig antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Då flyttades koret tillbaka till sin ursprungliga plats i öster, och sakristian förlades i under kyrkans västra del.
Man lät också ta fram den kalkmålning - som förmodligen är från 1500-talet och som vi finner på vänstra triumfbågsväggen, en pietàbild där Kristus vilar i jungfru Marias knä, flankerad av Johannes.
Predikstolen är ett gustavianskt arbete från 1796, skapat av en okänd mästare. Den var ursprungligen målad i blått med svarta speglar, men förlorade sin färg vid renoveringen i slutet av 1950-talet.
Denna predikstol hade ersatt en predikstol från 1672 som byggdes av konterfejare Johan Werner d.y. Denne hade tidigare bland annat hjälp sin far vid arbetet i Brahekyrkan på Visingsö och på Läckö slott, och efterträdde senare sin far som hovkonterfejare hos Per Brahe d.y. Del av den föregående predikstolen finns bevarade till vänster i koret.
Dopfunten som kom på plats 1942 ritades av Ove Leijonhufvud, Stockholm och tillverkades i Borghamn.
Vid dopplatsen hänger en vävd bonad som är designad 1974 av Inga-My Vannerus-Rydgran.
I triumfbågen finner vi en kristusskulptur tillverkad 1990 av Margareta Engström från Bankeryd.
Altarbordet av trä är ritat 1990 av arkitekt Lennart Arfwidsson.
Vid samma tid flyttades det äldre altaret till östra väggen och en ”lillkyrka” inrättades i det medeltida koret.
Här finns ett stort antal hela och flera delvis skadade gravhällar.
Altaruppsatsen utfördes i början av 1700-talet av målaren Olof Wiström från Vadstena. I mittpartiet ser vi Kristus på korset flankerad av Johannes och Maria. Denna altaruppsats ersattes ett medeltida altarskåp som börjat förfalla.
Målaren Olof Wiström har även skapat draperimålningen.
Vi återvänder ut i långhuset. På norra väggen hänger en tidigare altartavla med motivet Jesu korsfästelse, målad 1857 av Gustaf Adolf Engman.
En tavla visande människans åldrar är från 1736, målad av ”Corporalen Daniel Blavér” och Annika Jönsdotter Daggren.
År 1950 byggde Olof Hammarberg i Göteborg den nuvarande läktarorgeln, som då ersatte en tidigare orgel byggd i slutet av av 1800-talet av Salomon Molander & Co. också i Göteborg. Denna ersatte i sin tur en orgel byggd av Pehr Schiörlin i Linköping.
Men redan 1678 hade kyrkan fått sitt första orgelverk utfört av orgelmakare Christian Beijer från Skövde. 1992 inköptes kororgeln från Johannes Menzel i Härnösand.
I norra korväggen finner vi en runsten. Texten är inte fullständig men den berättar att: ”…stein - denna - efter - Hauga - fodurr - sin”. Vilket i översättning betyder ”…- - - - denne sten efter sin Fader Huge".
Den första kyrkan var liten och bestod av långhus, mindre kor med absid och var försedd med några få små rundbågiga fönster. men redan då var tornet placerat ovanför koret.
Via en smal trappa i korets norra mur kunde man komma upp till en övervåning där det sannolikt fanns en läktare för den som byggt kyrkan, ett så kallat emporium.
Kyrkan genomgick förändringar redan på 1200-talet, sannolikt utförda av byggkunniga munkar från det närbelägna klostret i Alvastra.
Även senare har det skett stora ombyggnader av kyrkan.
Efter att kyrkans västra gavel fick sättningsskador och ett valv spruckit reparerades kyrkan i mitten av 1600-talet av byggmästare Arwid Olufsen och Håkan Murarmästare från Vadstena. Arbetet som bekostades av Per Brahe den yngre och hustrun Beata de la Gardie innebar bland annat att valven ersattes med träpanel, nya större fönster togs upp och tornhuven plockades ner. På 1660-talet fick kyrkan också nya bänkar, predikstol och orgel. Jag återkommer till dessa.
Enligt ett förslag till ombyggnad av kyrkan 1776 skulle långhuset förlängas med 14 alnar och tornet ersättas. Men det fanns de som ville riva kyrkan och bygga en helt ny, vilket fördröjde arbetet, som dock kom igång 1781. Vapenhuset, sakristian och tornet raserades då och kyrkan byggdes till åt väster. Vid östra gaveln uppfördes ett nytt torn dit klockorna flyttades.
År 1889 genomfördes en del ytterligare radikala åtgärder. En av landets då främsta arkitekter Ferdinand Boberg vände kyrkorummet genom att placera koret i en halvrund tillbyggnad i väster och använda den ursprungliga kordelen som vapenhus. Sakristian placerades under koret.
Dock återställdes kyrkan till viss del i slutet av 1950-talet efter förslag av arkitekt Erik Lundberg, som också kunde titulera sig antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Då flyttades koret tillbaka till sin ursprungliga plats i öster, och sakristian förlades i under kyrkans västra del.
Man lät också ta fram den kalkmålning - som förmodligen är från 1500-talet och som vi finner på vänstra triumfbågsväggen, en pietàbild där Kristus vilar i jungfru Marias knä, flankerad av Johannes.
Predikstolen är ett gustavianskt arbete från 1796, skapat av en okänd mästare. Den var ursprungligen målad i blått med svarta speglar, men förlorade sin färg vid renoveringen i slutet av 1950-talet.
Denna predikstol hade ersatt en predikstol från 1672 som byggdes av konterfejare Johan Werner d.y. Denne hade tidigare bland annat hjälp sin far vid arbetet i Brahekyrkan på Visingsö och på Läckö slott, och efterträdde senare sin far som hovkonterfejare hos Per Brahe d.y. Del av den föregående predikstolen finns bevarade till vänster i koret.
Dopfunten som kom på plats 1942 ritades av Ove Leijonhufvud, Stockholm och tillverkades i Borghamn.
Vid dopplatsen hänger en vävd bonad som är designad 1974 av Inga-My Vannerus-Rydgran.
I triumfbågen finner vi en kristusskulptur tillverkad 1990 av Margareta Engström från Bankeryd.
Altarbordet av trä är ritat 1990 av arkitekt Lennart Arfwidsson.
Vid samma tid flyttades det äldre altaret till östra väggen och en ”lillkyrka” inrättades i det medeltida koret.
Här finns ett stort antal hela och flera delvis skadade gravhällar.
Altaruppsatsen utfördes i början av 1700-talet av målaren Olof Wiström från Vadstena. I mittpartiet ser vi Kristus på korset flankerad av Johannes och Maria. Denna altaruppsats ersattes ett medeltida altarskåp som börjat förfalla.
Målaren Olof Wiström har även skapat draperimålningen.
Vi återvänder ut i långhuset. På norra väggen hänger en tidigare altartavla med motivet Jesu korsfästelse, målad 1857 av Gustaf Adolf Engman.
En tavla visande människans åldrar är från 1736, målad av ”Corporalen Daniel Blavér” och Annika Jönsdotter Daggren.
År 1950 byggde Olof Hammarberg i Göteborg den nuvarande läktarorgeln, som då ersatte en tidigare orgel byggd i slutet av av 1800-talet av Salomon Molander & Co. också i Göteborg. Denna ersatte i sin tur en orgel byggd av Pehr Schiörlin i Linköping.
Men redan 1678 hade kyrkan fått sitt första orgelverk utfört av orgelmakare Christian Beijer från Skövde. 1992 inköptes kororgeln från Johannes Menzel i Härnösand.
I norra korväggen finner vi en runsten. Texten är inte fullständig men den berättar att: ”…stein - denna - efter - Hauga - fodurr - sin”. Vilket i översättning betyder ”…- - - - denne sten efter sin Fader Huge".
